Sankta Lucia även på italienska på Wahlstens lillajulsfest

Marielle och Nicole samt stjärngossarna Urban och Rurik förgyllde Wahlstenska lillajulsfesten igår.

Uppträdandet var perfekt. Varför införde sällskapet inte denna tradition 10-20 år tidigare? (Detta frågade sig Kaj och tittade sig själv i spegeln utan att få svar). Uppträdande barn är skoj för både dem själva, deras stolta föräldrar och (ifall uppträdandet inte är extremt utdraget) övriga vuxna.

Då barnen själva lussat färdigt bjöd de oss vuxna tillfälle att sjunga en italiensk fiskarvisa:

Sul mare luccica,
l'astro d'argento
placida è l'onda
prospero è il vento
venite all agile
barchetta mia,
Santa Lucia!



Korrelationen med orden på svenska är låg.

1. Sankta Lucia,
ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt
glans av din fägring!
Drömmar med vingesus
undret oss sia,
tänd dina vita ljus,
Sankta Lucia!

2. Kom i din vita skrud
huld med din maning,
skänk oss, du julens brud,
julfröjders aning!
Drömmar med osv.

3. Trollsejd och mörkermakt
ljust du betvingar,
signade lågors vakt
skydd åt oss bringar.
Drömmar med osv.

4. Stjärnor som leda oss
vägen att finna,
bli dina klara bloss,
fagra prästinna.
Drömmar med osv.

Sigrid Elmblad

Från Nagu via Åbo till Mariehamn och sedan Grankulla

Gårdagen (fredagen den 28.11.2008) blev lång.

05:00 Väckning i Sophias rum hemma i Furuvik i Nagu.
05:30 Pargastaxin Thorbjörn Skärström avhämtar.
05:45 Färjan far; diskussioner med Tobba om hans parallellklasskamrat Anna-Lena Laurén och om resande. Tobba själv konstaterar att han aldrig flugit, "utom ibland som liten på cykeln förstås".
06:45 Turku Air Oys mötesplats på Åbo flygfält (samt ymnig fotografering med Nokia E61i)
07:15 Flyg Åbo-Mariehamn, vilket jag inte gjort sedan jag var två år gammal. Sex passagerarplatser, av vilka tre användes.
07:45 Framme i Mariehamn. Inga taxin på plats. Då var Copterline bättre, som i Reval förstod att fråga om man behöver en taxi i H:fors (ja, det behövde man).
08:05 Taxin kommer, äntligen. Till Torggatan 16.
08:15 Byråkratiska äventyr hos magistraten på Torggatan 16.
09:00 Promenad genom Mariehamn, förbi Ålands lyceum (där mor min tagit studenten på 1940-talet) till PBS på Elverksgatan.
09:20 Styrelse- och andra möten. Arbete, ömsom lokalt för PBS och ömsom per nät och telefon för Sun Microsystems.
18:30 Taxi till Mariehamns flygfält.
18:45 Öl med Ralf på flygfältet.
19:10 Air Åland avgår till H:fors.
20:00 Framme. Till Grankulla till Ralf med familj.
23:30 Alexander kommer från München, avhämtad från flyget av Anna. Herrarna går i bastun. Färdiga långt in på morgondagen.

Ämbetsbetyg för lagfart

Merja Kaarto, disponenten för Furuvik, igår kväll: Kaj, du behöver ett ämbetsbetyg för att få lagfart på hyresavtalet för Furuviks tomtutvidgning ur församlingens ägor.

Kaj: Jahaja. Var får man det då?

Merja: På vilken magistrat som helst.

Kaj: Också i Mariehamn?

Merja: Säkerligen.

--

Kaj i statens ämbetshus på Torggatan 16, idag morse: Godmorgon! Är jag på rätt plats om jag behöver ett ämbetsbetyg?

Trevlig åländsk blondin: Jovisst, det är du!

Kaj: Jo, det gäller ett ämbetsbetyg för lagfart.

Tåb <tänker en stund>: Du sa fartyg?

Kaj: Nej, lagfart.

Tåb: Men det gör inga jag. Det gör Jenny och Micke i övre våningen. Och de är inga här idag.

Kaj: Nå, jag behöver inte papperet idag. Men jag vill kunna visa upp mig i dag, som tecken på att jag lever, och så kan jag få intyget senare.

Tåb: Jo Sofia kommer om några minuter, hon kan säkert fixa det.

Kaj: Bra. <går på bekvämlighetsinrättningen> <tiden går> <kommer tillbaka>

Tåb: Jag fick tag på Sofia, och det är till Lantmäteriavdelningen du skall. <ger instruktioner hur man går dit, i andra ändan av byggnaden>.

--

Kaj: Hej, jag skulle behöva ett ämbetsbetyg för lagfart.

Annan trevlig åländsk dam på lantmäteriavdelningen: Aj lagfart säger du? Det är inte här. Det är i tingsrätten. Men det är riktigt bredvid.

--

Kaj: Hej, det här är tredje luckan jag är vid idag. Undras om jag äntligen kommit rätt. Jag skulle behöva ämbetsbetyg för lagfart.

Tredje trevlig åländsk dam: Men då skall du till magistraten!

Kaj: Där började jag min odyssé, och de pekade mig hit!

Ttåd: Ja här kan vi ge lagfart, men inte ämbetsbetyg.

Kaj: Ja-a, jag borde kanske bara ha sagt "ämbetsbetyg" och inte alls "lagfart".

Ttåd: Så är det!

--

Kaj: Hej, här är jag igen! De sa att jag ändå skulle just hit.

Trevlig åländsk blondin, bekant sedan tidigare: Jahaja!

Kaj: Jo, det är alltså ett ämbetsbetyg jag behöver.

Tåb: Jo det kan vi nog fixa.

Kaj: Bra.

Tåb <fixar och har sig>. Sofia, kan du hjälpa, jag har inte rättigheter?

Sofia: Jovisst! <fixar> 3,70 €, tack!

Kaj: Tackar! <betalar 3,70 €, får ämbetsbevis>

Forum för Ekonomi och Teknik: 9 -- Tungvrängande

Denna kolumn ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 11 2008, som utkom 27.11.2008.

Tungvrängande

Det ges ljusglimtar mitt i allt det mörka som gäller världens finanser i allmänhet och Suns ekonomi i synnerhet. En av dem är Suns mjukvaruförsäljning, som växer globalt då resten krymper. En annan är de nya marknaderna utanför de etablerade ekonomierna i EU, USA och Japan. Jag har varit i den lyckliga belägenheten att medverka i snittstället av dessa två tillväxtområden, nämligen lanseringen av My SQL i det som numera heter Emerging Markets.

Kärnan i Emerging Markets brukar förkortas BRIC, för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. I alla dessa har My SQL introducerats med pukor och trumpeter. Pukorna är i detta fall My SQL:s världsomspännande användarskaror, medan trumpeterna representeras av Suns fältorganisation av marknadsförare och säljare.

Stämningen i dessa länder är positiv. I Brasilien kändes nyheterna om nya bottenrekord i Suns börskurs väldigt avlägsna för både de lokala och mig själv. Här byggs det! Ekonomin växer, och så även Suns försäljning. I Indien knakar det än mer. Liksom i Brasilien inser man där på högsta rege ringsnivå att Open Source är i landets ekonomiska intresse, i ännu högre grad än fallet är i EU, USA och Japan. Mitt möte med en högt uppsatt representant för den indiska regeringen var förtroendeingivande: Indien kombinerar en förnuftig ideologi som tar avstånd från lösningar som binder dem till enskilda (oftast amerikanska) leverantörer med pragmatism, en vilja och uppenbar ligen också förmåga att få saker att hända.

Kina är ett kapitel för sig. Medan forna brittiska kolonier som Indien och Sydafrika gör det lätt för en att kommunicera, och medan Bad English ger en god gemensam kommunikationsplattform i Latinamerika och Ryssland, gäller detta inte i Kina. Där måste det allra mesta simultantolkas och ens egen förmåga att kommunicera ansträngs till bristningsgränsen.

För att skapa en god grogrund för kommunikationen har jag infört ett litet tricks, som brukar öppna dörrarna och höja intresset för mitt egentliga budskap om My SQL: Jag håller de första fem–sex minuterna av mitt föredrag på det dominerande lokala språket. Detta började jag med i det trygga EU, i Italien. Uppmuntrad av det positiva bemötandet har jag upprepat detta i mer utmanande länder, såsom Ryssland, Turkiet, Japan, Kina, Brasilien och Argentina.

Och publiken, van vid att utrikiska föredragshållare kommer från USA, brukar inte vara bortskämd med denna form av uppmärksamhet. För en finlandssvensk är det inte en omöjlighet att vränga tungan på ett sätt som gör ens uttal om inte direkt njutbart så åtminstone uthärdligt och begripligt. Så jag skriver mitt tal på engelska, och ber sedan någon lokal Sun-kollega översätta. Litet pluggande av lokala uttalsregler behövs ju förstås (i fallet Kina: mycket).

Och resten av kommunikationen brukar gå bra, om man bara visar hänsyn för lokala seder och bruk, och öppet erkänner sin egen okunskap utan att låta den utmynna i osäkerhet eller utplåning av den egna identiteten. Sålunda brukar jag hålla den finlandssvenska fanan högt, ”jag är från Finland och talar svenska, som Linus Torvalds, som My SQL:s chef och som My SQL:s grundare”. Och serveras det alkohol brukar meningen ”har vi kommit hit för att tala eller för att dricka?” efter lämpliga utredningar av den finska nationalkaraktären uppskattas och präglas in i minnet av hela sällskapet.

Vid sidan av kulturella överraskningar (kindkyssar mellan män i macho-Argentina, salmonella efter besök på Suns kantin i Bangalore, otvungen förbrödring mellan raserna i Sydafrika), ges det också affärsmässiga överraskningar. Visst hade jag räknat med att ’Sub-Saharan Africa’ hör till Suns snabbast växande regioner, med tanke på att de börjar från en så låg säljnivå. Men inte hade jag trott att det land som mest överträffar sina säljmål är samma land som är mest känt för lurendrejerimejl, nämligen Nigeria! Oljelandet köper Sun-hårdvara på löpande band, och nu öppnar Sun kontor i Lagos.



Kaj Arnö beskriver fortlöpande hur integrationen av My SQL med Sun framskrider. My SQL köptes i januari 2008 av Sun, och Arnö ansvarar som ’ambassadör’ för integreringen.

Det var kallt att springa runt Isarwehr idag!

Kallt som i rysshelvetet var det idag, då jag sprang min vanliga springrunda på 12 km runt Isarwehr. Ett mer objektivt mått på kylan vore kanske -1 grad. Men subjektivt sett var det första gången i höst då jag trots medhavd skrivutrustning (penna, papper) inte plitade ned några av de nya idéer jag fick medan jag sprang, för fingrarna var för stela.

Och visst hade det fallit snö. Men någon kamera brydde jag mig inte om att ta med, och jag tänkte inte ens på telefonen.

Så de bilder som jag delger här är lögn och bedrägeri. De är visserligen från samma rutt runt Isarwehr, men de är tagna 19.2.2005. Riktigt så här mycket snö fanns det inte idag, även om det nog var vitt på många tak.



Det var årets hundranionde löpning, och jag har nu nått upp i 1252 km i år. Sammanlagt har jag tillbringat 4,6 dygn springandes under året hittills. Medelhastighet 11,3 km/h. Så säger Open Office.

Mauritiusplanering

Med denna text planerade jag 22.11.2008 uppehället på Mauritius.
Lör 20.12.2008

• 06:55 Anländer med flyg AF0966 från Paris


• Växla pengar


• Hur ta sig från flygfältet? Taxi till Port Louis kostar 700 MUR < 20 euro


• När får man föra bagaget till Costa Europa?


• Hyr taxi för en stor del av dagen (Eureka, Kalaisson, Shivalah)


• Sevärdheter: Naturhistoriska muséet, Frimärksmuséet (*7), villan Eureka (*9) och Kalaisson-templet (*10), Priest's Peak


• Kvällen: Mat på restaurang Indra

Sön 21.12.2008

• Senast 8 till centralmarknaden (*6), Caudan Waterfront (*8)


• 13:00 Avgång från Port Louis (var? vid Port Louis eller Caudan Waterfront?)

De viktigaste sevärdheterna på Mauritius

• Marché Central *6 (s. 49) [U C2] må-lö 6-18, sö 6-12: Marknaden i Port Louis, inklusive tesorter. 3 av 4 hallar kring livsmedel. Upplevelse. Svinkött bakom speciell dörr, av hänsyn till muslimerna.


• Frimärket Blåa Mauritius *7 (s. 16, s. 46) [U A2-3] må-lö 10-17: Världens berömdaste frimärken 1847 i blått och orange, på Blue Penny museum , vid Caudan Waterfront


• Caudan Waterfront *8 (s. 50) [U A2-3] må-fr 9.30-17.30, lö 9.30-19, sö 9.30-12: Promenadstråk


• Eureka *9 (s. 55) [119 D3] dagligen 9-17: Fin villa från 1836 och 1856, 6 km söder om stadsgränsen


• Tamilska hindutemplet Kalaisson *10 (s. 55) [119 E1] dagligen 8-18: Färgglatt. I stadsdelen Abercrombie. Barfota. Gopuram = torn. Får fotografera.


• Naturhistoriska muséet (s. 48) [U B3] lö 9-11:30: Två utdöda fåglar, en dront i rekonstruerad fjäderskrud, och en lika utdöd solitärfågel från ön Rodrigues


• Hindutemplet Shivalah (s. 42) [116 B3]


• Jummahmoskén [U C-D2]: Arkitektur som ett sagoslott (välj inte moskén enligt minarethöjden)


• Inte nu; Ile aux cerfs, vita sansatränder; djungel i sydväst grande rivière noire

Restauranger och barer

• Restaurang Indra (s. 51) [119 D2]: Indisk restaurang, reservering behövs, tusen och en natt, nästbästa på ön, bästa vi kan gå på


• Sushi (s. 91)


• Öl: Phoenix, Black Eagle, Blue Marlin. Sydafrikanskt vin. Och jogurtdrycken lassi (som i Indien)


• Dansen séga (s. 91)


• Bästa restaurangen på Mauritius, Le Pescatore *4, i Trou aux Biches, hinner ej


• Zanzibar, kultdiskotek i Grand Baie

Sport och andra vådliga upplevelser

• Bergsbestigning (s. 54) [117 E1-2]: Le Pouce 811m, Priest's Peak 1h 306 m


• Extremsport (s. 92)


• Abseiling (s. 14)


• Delfinsimning (s. 90)


• Unterwasserspaziergänge (s. 34, s. 95)


• Ubåtsutflykt (s. 43) Blue Safari 600 och 1100 116 A3 3200 rupiesar, 40 m


• Vindsurfing? Bara om annars död tid

Valutakurs 5.11.2008

• 1 EUR = 42,079 MUR


• 100 MUR = 2,3765 EUR

Allmänbildning

• Den utdöda fågeln som fanns bara på Mauritius kallas dront, den kunde inte flyga, vägde ca. 23 kg, smakade illa, utrotades på 1680-talet och blev berömd via Alice i Underlandet


• Växtligheten består av "filaos" och kasuariner, inte palmer (s. 18)


• Valutan MUR heter mauritiska rupier, Roupie mauricienne


• Tidsskillnad 3 h från München


• Temperatur (s. 105): Dag min 21 max 29 natt 8, vatten 25-27


• Historia (s. 10): Fyll på


• Åka taxi (s. 104), kom överens om priset på förhand, skall kosta 25 MUR/km (< 1 euro)


• Seewoosagur Ramgoolam, viktig generalguvernör som givit namn åt flygfältet m.m.


• 95% kreolspråk (mest franska), annars i första hand franska, i andra hand engelska (som dock är officiellt språk)


• Böcker (s. 64): Paul et Virginie, Harri Kallio, Gérard Depardieu


• Invånare 1.250.000


• Yta 2.040 km2


• Huvudstad Port Louis


• Internet .mu

Tips av Vinay Joosery

10 min norr om Port Louis finns det ett bra museum, l'Aventure du Sucre.
http://maurice.runweb.com/page-734-lang-FR-2V-page,Les-musees-de-Maurice.html

Nära det finns Jardin Botanique de Pamplemousses. Att inte missa! Guide kan man få vid porten. (Tror att det finns officiella guider.)
http://maurice.runweb.com/page-741-lang-FR-2V-page,Jardins-botaniques-de-Maurice.html

Länkar

• Boken: www.marcopolo.de/mauritius


• Bloggar: http://realtravel.com/mauritius-travel-blogs-d546-3.html


• http://www.travelblog.org/Africa/Mauritius


• http://www.travelpod.com/travel-blog-country/Mauritius/tpod.html


• http://flicenflac.blogspot.com


• http://pascalg.wordpress.com


• Turistinformation: http://www.mauritius.net


• Tidningar: http://www.lexpress.mu


• http://www.lemauricien.com


• http://www.lematinal.com


• Väder: http://www.mauritius-weather.net


• Natur: http://www.mauritian-wildlife.org

Källor

• Marco Polo Reiseatlas Mauritius (9:e upplagan 2008)


• Wikipedia om Mauritius

Julkryssningsplanering

Med denna text planerade jag 22.11.2008 julens kryssningsresa.

Flyg till Mauritius och tillbaka

• Fre 19.12.2008 10:35-12:20 MUC-CDG AF1523; 15:50-6:55+1 CDG-MRU AF966


• Lör 3.1.2009 9:55-17:20 MRU-CDG AF963; 18:25-20:00 CDG-MUC AF2522
  

Dagsprogram

1 Sa. 20.12.08 Port Louis/Mauritius
2 So. 21.12.08 Port Louis/Mauritius -13:00
3 Mo. 22.12.08 Erholung auf See
4 Di. 23.12.08 Mahé/Seychellen 15:00-
5 Mi. 24.12.08 Mahé/Seychellen -20:00
6 Do. 25.12.08 Erholung auf See
7 Fr. 26.12.08 Erholung auf See
8 Sa. 27.12.08 Mombasa/Kenia 06:00-20:00
9 So. 28.12.08 Erholung auf See
10 Mo. 29.12.08 Mayotte/Komoren 08:00-18:00
11 Di. 30.12.08 Nosy Bé/Madagaskar 08:00-18:00
12 Mi. 31.12.08 Diego Suarez/Madagaskar 08:00-18:00
13 Do. 01.01.09 Erholung auf See
14 Fr. 02.01.09 St. Denis/Réunion 08:00-17:30
15 Sa. 03.01.09 Port Louis/Mauritius 02:30-

Nästa åtgärder

• betalning


• reserveringar för utflykter


• visum


• vaccineringar

Wikipedialänkar

1 http://de.wikipedia.org/wiki/Mauritius
2 http://de.wikipedia.org/wiki/Port_Louis
4-5 http://de.wikipedia.org/wiki/Seychellen
4-5 http://de.wikipedia.org/wiki/Mahé_(Seychellen)
8 http://de.wikipedia.org/wiki/Kenia
8 http://de.wikipedia.org/wiki/Mombasa
10 http://de.wikipedia.org/wiki/Komoren
10 http://de.wikipedia.org/wiki/Mayotte
11 http://de.wikipedia.org/wiki/Madagaskar
11 http://en.wikipedia.org/wiki/Nosy_Be
12 http://en.wikipedia.org/wiki/Antsiranana (Diego Suarez)
14 http://de.wikipedia.org/wiki/Réunion
14 http://de.wikipedia.org/wiki/Saint-Denis_(Réunion)

Övriga webblänkar

http://www.kreuzfahrten.de/kreuzfahrten-detail-148801.html

"De är inte kloka, de där ryssarna" sa Anna-Lena Laurén

Ja inte hade jag trott att jag skulle börja blogga bokrecensioner. Men Ralf, som vet att jag inte vill äga utan fastmer uppleva, lånade mig en ny, oläst kopia av Anna-Lena Lauréns bok "De är inte kloka, de där ryssarna". Så jag skall lämna tillbaka boken till Ralf om en dryg vecka på lillajulsfesten. Jag har läst slut boken, så upplevelsen är bongad och allt borde vara klappat och klart. Men nu råkar det sig som så att boken inte bara är underhållande utan nästintill lämpar sig som ett referensverk, alltså måste jag göra några anteckningar. Varför inte då i bloggform, då jag nu rentav fått för mig att blogga på ryska?

För det första är boken underhållande. Mycket skojigt skriven. Desto skojigare, om man själv upplevt något av Ryssland och ryssar -- och därmed kan känna igen författarens upplevelser.

För det andra kombinerar boken närhet med nykter distans. Jag som ömsom badar lidelsefullt i Moskvas banjor med idel ryssar och ömsom pratar om "ryssjävlar" i närvaro av svenskkunniga representanter för folket, jag gillar skarpt författarens självdeklaration som "protestantisk nordeuropé" kombinerad med en mycket djup förståelse för den ryska folksjälen.

För det tredje är språket njutbart. Läsandet är en lisa för själen. God svenska, avståndstagande mot omvägar till ryskan via engelsk eller finsk translitteration. Användningen av det i mina öron osvenska uttrycket "skjuta sig själv i foten" på sida 150 förvånade dock. Jag som brukar gå till motoffensiv genom att översätta uttrycket "göra självmål" till engelska.

För det fjärde vimlar det av insiktsfulla tankar. Och då menar jag tankar som hjälper en på traven under både kortare och längre vistelser i Ryssland med grannländer:

• Visa känslor för ryssarna. Det kan leda till att man får som man vill!


• Bry dig inte i reglerna, inte för mycket i varje fall. Pröva dig fram.


• Detaljplanera inte resor med ryssar. De vill "lösa problemen på ort och ställe", och de försenar sig ändå.


• Kvinnfolk är till för att dyrkas. Men egentligen är det de som bestämmer. "Mannen är familjens huvud, men kvinnan bestämmer vartåt huvudet ser", eller något i den stilen.


• Totalvägra att betala böter till milisen. De kan ändå inte göra en någon skada.

Jag har redan tidigare försökt läsa allt jag kommer över av Anna-Lena Laurén, när hon nu en gång kombinerar intressanta tankar med en god språkbehandling. Detta är få av oss förunnat. Och jag som hade bespetsat mig på att hon skulle ha sprungit Möviken runt i Nagu somras, när hon fanns med i 2007 års statistiker. Nå, nu får jag hoppas på bättre lycka 2009.

Summa summarum: Tänk vilken glädje att få läsa en bok om ett intressant ämne, skriven från ett perspektiv som ligger väldigt nära ens eget, och rentav på svenska -- i detta tidevarv av övermättnad på engelska (och finska)!

Här är till slut mina referensanteckningar, av ryska uttryck som kan komma väl till pass någon gång:

• Govorit Moskva (Moskva talar): Talkshow med Igor Tjubajs.


• Voskresnyj vetjer (Söndag kväll): Debattprogram med Vladimir Solovjov, som även skrivit boken My i oni (Vi och de) om sina intervjuobjekt.


• Teatralnaja kassa: Små kiosker runt Moskva där man skaffar typ teater- och operabiljetter.


• Nasji (De våra), Rossija Molodaja (Det unga Ryssland), Molodaja Gvardija (Det unga gardet), Mestnye (De lokala): Ryska, Putin-vänliga ungdomsorganisationer.


• PPS = Patrulno Postovaja Sluzjba ("Patrulltjänstgöringen" dvs. milisen)


• GIBDD = Gosudarstvennaja Inspektsija Bezopasnosti Dorosjnogo Dvizjenija (Statsinspektionen för trafiksäkerhet dvs. vägpolisen), vanligen bara DPS = Dorozjno-Patrulnaja Sluzjba (underavdelningen Vägpatrulltjänstgöringen), hette förr GAI = Gosudarstvennaja Avtomobilnaja Inspetsija (Statliga bilinspektionen)


• Gaisjnik (trafikpolis)


• GIBDD på skoj = Gospoda i Bandity, Dajte Deneg (Herrskap och banditer, ro hit med pengarna) eller Gani Inspektoru Babki i Iduj Dalsje (Ge inspektören klöver och åk vidare)


• OVIR = Otdel viz i registratii (Avdelningen för visum och registreringar)


• Ona byla krasyvaja (Hon var vacker): Inledningen i Novaja Gazetas minnesruna över Anna Politkovskaja.


• Drug (vän) och podruga (väninna), men bara en drug är en riktig vän. Drug moj (vännen min) är en speciellt förtrolig sådan, men podruga maja inte ens finns.


• Prosti, pover, i ja tebe otkroju dver, i ja prosju i nikuda ne otpusjtju (Om du ber om förlåtelse skall jag öppna dörren och förlåta dig, och sedan släpper jag dig aldrig): Rysk slagdänga som karakteriserar maktförhållandet man-kvinna


• Perestrachovalas (hålla ryggen fri): Orsaken varför de initiativlösa och svaga bland ryssarna inte kan lösa kundens problem, utan av auktoritetsfruktan väljer att perestrachovatsja (rädda sitt eget skinn)


• Zakuski (små ryska förrätter): Förtäres samtidigt som vodka, på det att man inte blir kackafull


• Chorosjo sidim (Vi sitter bra): Ryskt uttryck för trivsel i goda vänners lag.


• Za vstretju (För att vi träffas här och nu): Första skålen


• Za zjensjtjin (För kvinnorna): Då står karlfolket upp


• Za mir vo vsem mire (För fred i hela världen): Med sovjetisk anstrykning; säger inte ungt folk


• Za druzjbu narodov (För vänskap mellan folken): Freundschaft, sa de i DDR!


• Konja na skaku ostanovit, v gorjasjtjuju izbu vojdjot (Hon hejdar en häst i sken och går in i ett brinnande hus), citat ur dikten Moroz, krasnyj nos av Nikolaj Nekrasov, och ett exempel på hur litterärt bildade även de ryssar är, som inte läst en enda bok sedan de gått ut skolan


• Obmyvat (tvätta av): Vad man gör med nyinförskaffningar allt från bilar till mobiltelefoner; sker med hjälp av vänner och vodka (dvs en undanflykt att festa)


• Povod vsegda est (Det finns alltid en orsak att dricka tillsammans): Sa ryssen när han gick till skåpet


• Guljat (Ta sig en liten promenad medan man fortsätter dricka och umgås): Rysk sed som utsätter en protestantisk nordeuropé för onödiga vedermödor


• Rjumotjka (Ett litet kristallglas): En hutt


• Poleznye sovyety (Nyttiga råd): TV-program på Kanal 1, på temat gör-det-själv och sovjetisk återvinning


• My resjim na meste (Vi bestämmer på plats hur vi gör): Retar gallfeber på planerande nordeuropéer


• Stjastlivo! (Lycka till!)


• Sudarinja och Barysjnja: Förrevolutionära tilltalssätt för damer


• Tovarisjtj (Kamrat): Sovjettida könsneutralt tilltalssätt, ej i bruk


• Devusjka: Tilltalssätt för yngre kvinna


• Zjenstjina (Kvinna): Plumpt tilltalssätt för icke-längre-yngre kvinna


• Gospodin (Min herre): Gångbart åldersneutralt tilltalssätt för män


• Zagadotjnaja russkaja dusja (Den gåtfulla ryska själen): Har bestått i 1200 år

Jag skall försöka lägga några uttryck på minnet och använda dem om en vecka i Kiev, eller om två veckor i Moskva!

Andras recensioner: http://www.adlibris.com/fi/product.aspx?isbn=9515225558

.. en ypperlig guide till rysk mentalitet och värderingar ... Hennes analytiska ögonblicksbilder av hur ryssarna fungerar och tänker är skarpsynta, personliga och underhållande. Framför allt är de pragmatiska. Ragnhild Artimo, Forum för ekonomi och teknik

Denna reportagebok fångar på ett välskrivet, ödmjukt och insiktsfullt sätt det mångsidiga och för västerländska besökare ofta motsägelsefulla i det ryska samhället. Julie Hansen, BTJ

Anna-Lena Lauréns rysslandsbok är full av intressanta iakttagelser. Hennes texter är levande och ger läsaren en hel del aha-upplavelser. Ingeborg Gayer, Borgåbladet

Det här är en bok som ger nya insikter för den som inte har personliga erfarenheter av Ryssland sedan tidigare. Samtidigt innehåller den många igenkänningsfaktorer för den som rört sig där. De är inte kloka dedär ryssarna kan – kanske rentav borde – läsas av den som via jobbet kommer i kontakt med Ryssland, likaväl som av turister som är på väg dit. Boken kunde med fördel läggas till i kurslistorna i amhällsämnen i gymnasierna, varför inte också i ryskundervisningen på olika nivåer. Lisbeth Rosenback, Vasabladet

Lauréns entusiastiska, men jordnära approach är bekant från hennes Hbl-kolumner. Bokformatet ger utrymme för mångsidigare resonemang och slutsatser. ... Med sin journalisterfarenhet och sin önskan att komma åt pudelns kärna är Laurén ett fint exempel på den nya generationens Rysslandskännare ... Zinaida Lindén, Hufvudstadsbladet

Boken har överhuvudtaget en massa intressant och nyttig information att förmedla och Lauréns lättfattliga analyser hjälper en ytterligare att förstå hur det hänger samman. Ambitionen att öka förståelsen fungerar alltså alldeles utmärkt. Och dessutom på ett högst underhållande sätt. Bror Rönnholm, Åbo Underrättelser

Nedkliv i den ryska vardagen avläser klartänkt politisk och samhällelig analys och tankar om den ryska folksjälen. ... Kärleken till Ryssland lyser igenom i Lauréns texter, utan att hon för den skull är för okritisk. Christa Mickelsson, Kyrkpressen

Boken är intressant rakt igenom. Här talas klarspråk om korruption och om det maktmissbruk som finns inom byråkratin. Och ingen föraktar byråkraterna mer än den vanliga ryssen. Här skrivs om det manliga och kvinnliga i Ryssland, om vodka som samhällskitt och om hur man klarar sig genom vardagen genom att lära av ryssarna. Gör man inte det blir man sist i alla köer. En uppfriskande och lärorik liten bok som förtjänar att få många läsare. Benita Mattsson-Eklund, Tidningen Åland

Sophia liknar faster Annika

På denna bild, tagen idag av Riccardo Desiderio, liknar Sophia sin faster Annika. Detta både enligt Sophia själv, och enligt sin far.

Från Sophia Arnö hos Riccardo Desiderio 16.11.2008

Det finns hela 24 bilder av Sophia på hennes egen blogg. Detta dels som en sammanställning av bilderna i liten storlek från hennes två tagningar 26.10.2008 och idag 16.11.2008, dels som en uppställning av samma bilder i litet större format enligt "klassiska" fotografitemata:

• Ansiktet: http://blogs.arno.fi/linnea/gesicht/


• "Skönhetsbilder" (typ kosmetik): http://blogs.arno.fi/linnea/beauty/


• Höstbilder ute: http://blogs.arno.fi/linnea/herbst/


• Vinterbilder ute: http://blogs.arno.fi/linnea/winter/


• Tema orange: http://blogs.arno.fi/linnea/orange/


• Tema lila: http://blogs.arno.fi/linnea/lila/


• Familjebilder: http://blogs.arno.fi/linnea/meine-familie/


• Med Alexander: http://blogs.arno.fi/linnea/mein-bruder-alexander/


• Med Kirsten: http://blogs.arno.fi/linnea/meine-mutter-kirsten/


• Med Kaj: http://blogs.arno.fi/linnea/mein-vater-kaj/

Varning för alltför kylslaget litauiskt öl

Till gårdagskvällens grillade lax på Reval Hotel Lietuva i Vilnius drack jag öl.



Påföljderna av att dricka för mycket litauiskt öl kan för manspersoner liknas vid biverkningarna av utdraget vinterbadande.

Chilensk terapiform

Min älskade och högt åtrådda hustru tog i går i Santiago de Chile följande bild av mig:

Den erbjudna terapiformen låter intressant. Jag undrar om den riktar sig främst till kvinnor, eller till män, eller till båda samtidigt?

En hel vägg är en enda tegeltavla

I vår restaurang i stadsdelen Palermo i Buenos Aires hade arkitekten som renoverade huset visat sig kreativ. Gamla tegelväggar är ju snygga, men övergången mellan gammalt (tegelväggen) och nytt (tapeten) är inte alltid så enkel att gestalta.

Så varför inte rama in tegelväggen, verkar arkitekten ha tyckt. Kreativt!

Även Buenos Aires har Björnkonst

Gatukonst, sådan Björn samlar den i Östeuropa, förekommer i riklig mängd i Buenos Aires. Åtminstone i stadsdelen La Boca.



Mer om Buenos Aires har jag skrivit på engelska:

• Buenos Aires: La Boca and the colourful houses of Caminito


• Diego Maradona is omnipresent in La Boca


• Local transport: About bus 152 to La Boca, and the lack of monetas


• Don’t show this to my colleagues


• The Jacaranda Connection: Westwards on the Southern Hemisphere

Pekare på mina andra bloggar

Jag har börjat blogga något hojsigt på sistone.

Här är mina egna bloggar:

• MySQL: Observations by Kaj Arnö @Sun: http://blogs.mysql.com/kaj/


• It’s some interesting topic! (English): http://blogs.arno.fi/isit/


• Svenskspråkig privat blogg för släkt och vänner: http://blogs.arno.fi/res/


• Kaj fotografiert (Deutsch): http://blogs.arno.fi/foto/


• Un svedese di Finlandia in Baviera (italiano): http://blogs.arno.fi/dolce_vita/


• Швед из Финляндии в Баварии: http://blogs.arno.fi/fandorin/

Och barnens:

• Alexander: http://blogs.arno.fi/fussball/


• Sophia: http://blogs.arno.fi/linnea/