Visar inlägg med etikett Nagu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nagu. Visa alla inlägg

söndag 13 juni 2010

Nätverkande i Nagu: Från vision till verklighet

Sociala nätverk kan man bygga upp kring vadsomhelst. Men helst gör man det kring sådant som ligger en varmt om hjärtat, i alla fall om det skall bli till något. Och mig ligger Nagu i Åbo skärgård varmt om hjärtat. Sedan årsskiftet 2009 är Nagu en stolt del av Väståbolands stad, vars turismenhet kontaktade mig i mars efter mina Forum-skriverier om "Bli social på nätet".

Jag blev ombedd att så gott jag kan hjälpa Väståboland på traven när det gäller att nyttja webbens sociala nät för att befrämja turismen på orten. Det gör jag så gärna. Jag har en egen vision kring hur nätverken borde utnyttjas i skärgården, och försöker dra mitt strå till stacken för att visionen skall kunna förverkligas.

Till saken hör att jag enbart är en tidvis Nagubo, medan min ständiga boning 2006 bytte från Grankulla till München. Där hålls jag tillsvidare, även om jag besöker Nagu var och varannan månad och tar tillvara på varje tillfälle att förstärka rötterna -- senast i fjol somras då min son Alexander gick i sin faders fotspår och konfirmerades i Nagu kyrka. Rötterna i Nagu består av somrar jag tillbragt på Ernholm och på Kyrkbacken sedan 1970, av att mina föräldrar flyttade till Nagu 1983 (och av huset jag ärvt av dem), av ett antal släktingar och vänner och av att mina farföräldrar båda är uppvuxna på Högsar.

Därmed kan man ju tycka att jag har noll och intet med turism att skaffa. Det allra mesta i broschyren Unvergessliches Nagu är mig bekant, i raka motsats till vad det vore för grannarna här i München. Men min vision ser helt annorlunda ut än att pracka Nagubroschyrer på vilt främmande människor.

I min vision av turismbefrämjande för Väståboland bygger turismenheten vidare på de redan existerande nätverken. Och de existerande nätverken består i första hand av skärgårdens fast boende, i andra hand av kategorin "tidvis Nagubon" som jag själv representerar. Vi känner för Nagu. Vi har starka band till Nagu, och tjocka rötter. Samtidigt har vi andra band till en vardag utanför Nagu, och släpar utbölingar av diverse sort till det vi själva upplever som den vackraste orten i Finland. Vem kan bättre göra reklam för Nagu, än någon man känner och någon som talar varmt för Nagu? Trovärdigheten bara ökar om man gör det aus Liebe zur Kunst, alltså utan direkt egen vinning. Och det gör vi själva, och många av de gäster som besökt oss.

Är Väståbolands turismenhet smart, och vad jag utgående från två-tre träffar kan se är så fallet, börjar de "smöra" med oss och låter oss göra grovjobbet genom att bearbeta våra icke-Nagu-baserade nätverk. Turismenheten visar oss uppmärksamhet och ger oss de verktyg vi behöver för att sprida det glada budskapet.

Men det vi vill ha betalt i är inte bara badbollar, T-skjortor och uppmuntrande kommentarer av typ "oj vad du är duktig". Visst behövs de också. Den värdefullaste valutan vi kan få betalt i är ett utökat nätverk i Nagu. Att vi känner fler ortsbor. Att vi kan börja hälsa på fler bekanta nunor på Sale. Att Börje (han med fisken) börjar känna igen oss, både i hamnen och på sin FB-fansida. Att någon bland våra sommarstugegrannar känner oss så bra, att de rekommenderar oss att ringa Bisa-Pekka när något skall grävas, eller Bobi Saarinen när vi skall fylla tomten med mer sand. Att vi känner fler deltagare på Möviken runt och på Nagu Kammarmusikdagar än i fjol somras. Att vi får höra om inbrottet i bussen utanför Gästgiveri Martha i slutet av maj. Att någon berättar om Eija Lamsijärvi (som kan hjälpa med catering för fester), om vem som kan hjälpa med bygget, om vem som kan se efter stugan eller villan då vi själva är långt borta. Att våra barn får jämnåriga kompisar bland ortsborna. Att barnen inte längre har stint ti fata Nagudialekt.

För att denna vision skall förverkligas, måste turismenheten vara modig och se sin uppgift i ett större perspektiv. Turismenheten måste börja umgås med oss, och se oss som frivilligarbetare för skärgårdens turism. Dels ska vi få fina webbsidor (fan-sidor såsom den nystartade Facebook.com/Nagu.fi, eller Wikipedia-sidor om Nagu på många språk), dels ska vi få höra skvaller från orten (den något kryptiske Bertel Nagubo har både Twitter-konto Twitter.com/Nagubon och egen sida på Facebook, facebook.com/Nagubon). Vi ska få tillfälle att umgås med varandra virtuellt, via texter och bilder på FB-fansidan. Vi ska få möjlighet att dela med oss av våra bilder av människor, natur, hav, vardag och fest (via Facebook, Picasa och Flickr). Då våra nätverk på nätet växer till sig, ska vi få möjlighet att träffas i verkliga livet under sommarens (och hela årets) många tillställningar i Nagu. Det gäller bara för Väståbolands turismenhet att olja maskineriet, ge oss kanaler och plattformer, att hjälpa oss förstärka våra nätverk i Nagu. Om vi får lära oss om de kontakter vi behöver i Nagu, stärks våra sedan tidigare starka band till orten. Vi brinner redan nu för Nagu, och med litet hjälp har Väståbolands turismenhet inte fyra personer utan fyrahundra eller fyratusen.




Kring denna vision håller jag på att bygga upp konkreta rekommendationer för Väståbolands turismenhet. Väldigt kvickt startade turismenheten Facebook-fansidan för Nagu, som i ett huj fått över 600 anhängare. För att inte Facebook skall bli det enda benet att stå på, vurmar jag för användande av hashtaggen #Nagu på Twitter. Jag ivrar för en fototävling "Nagu 2010", med inlämning över Facebook, Flickr och Picasa. Jag hoppas på wifi-nätförbindelse vid färjfästena, där vi alla har mer tid att tjatta och slumpmässigt stöta på varandra över nätet, än då vi hunnit fram dit vi ska i Nagu.

Visionen förfäktar jag som ett experiment med Nagu som försökskanin för resten av Väståboland. Ännu denna sommar är ribban inte så hög rörande vad alla väntar sig av socknens webbnärvaro. Samlar vi på oss goda erfarenheter, kan experimentet nästa år utvidgas till resten av Väståboland. Smart är det att betala läropengarna i en begränsad miljö.

Jag ser med spänning fram emot sommaren 2010 som startskottet för ett allt starkare nätverk mellan fasta Nagubor och tidvis Nagubor, för en kraftigt utökad nätnärvaro för Nagu via foton tagna och texter skrivna av oss frivilliga ambassadörer, och för en ökad omsättning bland ortens företagare, via en sund tillväxt av turismen. Sätt oss svamphuggare i arbete för er, kära Nagubor!

lördag 13 mars 2010

Vinterbad: Vaken efter dopp i vaken



Dagen inleddes med ett dopp i vaken. Även vinterbadaren blev vaken.

Temperatur minus sex grader. Vägen från bastun i Nagu gästhamn till vaken är inte lång och i strålande solsken utan nämnvärd vind hann man inte kylas ned.



Efter att ha lufsat iväg är det bara att gå i.



Det enda som känns kallt i det här skedet är fötterna.



De medhavda dykarskorna är vattenfyllda. Vattnet ifråga är kallt och vått och jag föredrar att hälla ut det, framom att värma det med fötterna.



Då vattnet väl är uthällt kan jag njuta av endorfinruset.



Det fanns inget behov av att konstlat smajla upp sig för kameran. Ansiktsuttrycket kom helt av sig själv.



Så känns det när man vinterbadat!



Det var årets premiär och när jag kom fanns det endast två andra badare på herrsidan. Första varvet uppstod filmerna. Andra och tredje varvet doppade jag mig ensam. Sista varvet var Larry Lindroos med.

torsdag 15 januari 2009

Furuvik-framsteg ymnigt dokumenterade i bild och text

Stora framsteg på Furuvik! Arkivet är grundmurat. Gästhuset är grundmurat. Sigurdskällaren håller på att putsas upp. Fasaden har konsekvent färgläggning. Gårdsplanen är färdig för planering. Och övre duschrummet är extremt lyxigt!

Arkivet


Arkivkapellet är huset där jag skall förvara mitt bibliotek och mitt arkiv. Afyror hylla upp hylla ned. Huset saknar vatten men har ström och internet. Det är alltså fråga om mitt blivande arbetsrum i Nagu. Även skrivaren skall stå här, har jag tänkt (tillsvidare).



Gästhuset



Gästhuset är huset där gästerna får bo och förhoppningsvis trivas. Jag vill gestalta gästhuset såsom jag själv skulle vilja att ett hotellrum skall vara: Bra med förvaringsutrymme. Inga onödiga prylar framme ivägen, så det blir enkelt att se om man glömt något efter sig. Plats för väskor så att man kan ha ordning och reda kring sig.

Huset har vatten (duschrum, ett minikök) och golvvärme och sådant som förhoppningsvis får gästerna att känna sig välkomna och hållas längre än bara en natt.



Sigurdskällaren


Sigurdskällaren blir den hemliga pärlan, pricket över i:et i Furuvik. Det är fråga om en lönnkrog in spe. Här skall sex personer (eller fyra eller två, men inte en) sitta och dricka Franziskaner Weißbier (som Nagu Alko har på lager) eller något ännu starkare.

Namnet hedrar major Sigurd Johannes Westerholm (1900-1956), skyddskårist, Kajs morfar.

Första bilden är trickseri -- det röda är tyvärr inte gjort i verkligheten, utan med Photoshop. Bilden är tagen i augusti 2008.

Fasaden


Nu är färgbruket i fasaden konsekvent:

  • grått för sockeln, taket och andra plåtdelar

  • gult för första och andra våningen

  • vitt för dekorationerna



Gårdsplanen


Nu skall det börja planeras gårdsplan! Jocke Enckell (ansvarig byggmästare för arkivet och gästhuset) har en kontakt som heter (om jag minns rätt) Jukka Uotila som skall få i uppdrag att planera detaljer utgående från Aaros nedanstående plan.



Byggnader

  • I mitten: Själva huset.

  • Nordväst / uppe till vänster: Arkivkapellet. Dessutom är min tanke att man skall föra sin cykel hit. Det skall vara tillräckligt bekvämt, så man inte lämnar den vid garaget.

  • Nordost / uppe till höger: Gästhuset.

  • Sydost / nere till höger: Sigurdskällaren.

  • Sydväst / nere till vänster: Garaget ("förråd", "biltak" -- saknar ännu miljöstyrelsens OK, men Nagu byggnadsnämnd har förordat ett tillstånd). Här skall man kunna spela pingis under tak. I vanliga fall skall här inte stå någon bil parkerad, utan alltså ett pingisbord. I förrådet skall även kanote(r)n(a) förvaras.


Tankar om gårdsplaneringen:

  • "Välkomin-gård": skiffertäckt plan, utan bilar (bilar parkeras nedanför / söder om välkomin-gården)

  • Övre terrassen: delvis skiffertäckt plan, eller kanske gräs, kanske för trampolin, eller för trädgårdsmöbler i skuggan

  • Nedre terrassen: Väsentligaste uteplanen -- här äts det och dricks det och läses det och umgås det. En lokal Biergarten. Har pergola. Kanske delvis skiffer, delvis gräs. Snygg förbindelse mellan Sigurdskällaren och Gästhuset. Möjlighet till långbord med fyra-fem Biergartenbord och -bänkar.

  • Bakom / norr om huset gräsmatta. Samt Via Litorina Framnesensis, vägen till Framnäs strand

  • Till vänster / väster om huset gräsmatta. Och flaggstänger.



Övre duschrummet


Övre våningens duschrum blir faktiskt riktigt snyggt!