Alexander överväger att bli utbyteselev för två veckor nästa vår. Just före påsk (26.3-6.4.2009) får vi i så fall en fransk skolelev på besök hem hos oss, medan Alexanders returvisit vore någon vecka före pingst (9-23.5.2009).
Alexanders skola, Maria-Theresia-Gymnasium (en av Münchens äldsta skolor, vanligen kallad MTG) är med i ett EU-program och inleder nästa år sitt första "Comenius-Projekt" (uppkallat efter en 1600-talsfilosof och pedagog Johann Amos Comenius) och som syftar till livslångt lärande. Ädelt.
Skolan får 20.000 € för två år, vilket innebär att 25-30 elever i Alexanders årgång får dela på 10 k€ och själva betalar bara 250 € för nöjet.
Resan inleds med nattåg till Paris. Där lägger man resväskorna i effektförvaringen ("och ni måste packa dem så att ni orkar släpa på dem i en halv timme mellan tågstationerna!") och får bekanta sig med staden i fem timmar, innan nästa tåg fortsätter till Vannes (Gwened på bretonska). Där blir man avhämtad av gästfamiljerna, som tar en till Grand-Champ (Gregam på bretonska), en liten ort med fyratusen invånare, direkt vid Atlanten vid något med det vilda namnet Côte Sauvage och inte långt från Obelix' bautastenar i Carnac. Och under returresan får de tyska eleverna hela 2-3 dagar i Paris ("ta med bra vandringsskor, vi går mycket!").
Blir utbytet av, går Alexander i ett lokalt högstadium som heter Le Collège Saint Joseph och som är en katolsk privatskola, något som MTG tyckte bådar gått ("där i Frankrike är den statliga skolan inte lika bra som här i Bayern"). Och det skall vara kulturutbyte för hela slanten, både här i München (sevärdheter, kanske litet berg och snö) och där i Bretagne (Mont St Michel, Atlantbadande). Det kan till och med bli musik och folkloristik; kanske Alexander måste klä sig i Lederhosen, något han ännu inte ens besitter.
Nu gäller det att fylla i anmälningsblanketten. Senast då Alexander var utbyteselev, en och en halv vecka i Kent, bodde han i en mindre social rökarfamilj som bjöd på franskisar. Motsatsen sökes.
Allt detta vet jag från gårdagskvällens föräldraafton i MTG, vilken för mig var en turistisk sevärdhet i sig. "Ni kommer att märka att ni blir konfronterade med Tyskands Vergangenheit", manade den arrangerande lärarinnan Nina Knüpffer. Franska elever har via ymnigt franskt filmutbud om andra världskriget lärt sig säga "Halt, raus!" och "Achtung!" och än värre saker. Positivt är att tyska barn är mer försigkomna och beresta, medan franska barn ofta inte ens rört sig utanför landets gränser.
För värdfamiljen (= för oss, före påsk) gäller det att erbjuda en sovplats (och landeborna från Bretagne vet att det är trångt i storstan München), litet mat, ett öppet öra, och möjligheten att ringa hem.
Positivt var att begreppet mejl omnämndes flera gånger, dels som ett sätt att umgås med värdfamiljen före, under och efter utbytet, och dels rentav som ett sätt att tala med arrangörslärarinnan. Tyska lärarkåren föredrar nämligen vanligen att bli kontaktad per telefon. Men så lär de ju sig latin också.
Ansökan måste vi lämna in senast 1.12.2008.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar